Kvisten shows the way – with wood, craftsmanship, and upscaled reflectors from television sets
Kvisten is a unique luminaire where many smaller steps became a big leap towards new, sustainable solutions. With a wooden luminaire body and well-thought-out details throughout, it provides a visually neat and natural feel. And a promise of a brighter future – without compromising with either energy efficiency or light quality.
– Initially, our goal was to create a luminaire with low CO2 emissions and minimal climate footprint. During the course of the work, we questioned every detail in both the process and the luminaire and when we were finished we had re-evaluated everything from the ground up, says Cecilia Niva, Product and Application Manager at Fagerhult.
The result is Kvisten: a luminaire that is both innovative and traditional, built from 77 percent recycled or renewable materials. The luminaire body is entirely made of wood: pine plywood and birch veneer, and no screws or other fasteners have been used.
– Our goal is for all our products to consist of at least 80 percent renewable and recycled materials before 2030. Kvisten is made from certified wood from sustainable forestry and the reflectors are reused from television sets. This is a big step in the right direction, says Cecilia Niva.
To reduce Kvisten’s climate impact even more it can be equipped with Organic Response, a wireless plug-and-play system for light control. This provides just the right amount of light – and at the same time saves energy – based on where and when people are present. Even the packaging is made from recyclable materials and is completely free of EPS and plastic, and as a whole Kvisten provides both a lower environmental impact and the opportunity for more circular processes.
– It became clear that when many people with different expertise are challenged to think in new ways; then really big things can happen, says Cecilia Niva. Many small changes will make a huge difference to the result. The work with Kvisten has given us knowledge, experience and inspiration – and optimism – which we take with us into future projects.
Relaterade nyheter
![Hur påverkar ljusföroreningar djur och människor?](https://www.fagerhult.com/cdn-cgi/image/width=540,quality=80,fit=crop,onerror=redirect/globalassets/global/_news/2024/bioinclusive-2/istock-539953364.jpg)
Hur påverkar ljusföroreningar djur och människor?
Att mäta vilken effekt ljus har på människor och djur är komplext. För att kunna välja rätt belysning i framtiden behövs mer kunskap — och standarder för beslutsfattare att förhålla sig till. Forskningsinstitutet RISE arbetar för att ta fram mätmetoder för att karakterisera den belysta omgivningen och därmed ge underlag till kommande standarder. Här ingår också att utvärdera acceptans för nya belysningslösningar som tagits fram med förhoppning om minskad ekologisk påverkan. Ljusföroreningar påverkar människor och djur, men det är inte helt enkelt att veta vad som är rätt ljus för varje plats – och vilket ljus som människor och djur trivs bäst i. För att kunna fatta väl grundade beslut i framtiden behövs mer kunskap. Maria Nilsson Tengelin är fysiker och forskare inom fotometri och radiometri på RISE - Research Institutes of Sweden. Hon arbetar bland annat med mätningar av ljus, och ljusrelaterade forskningsprojekt som ligger till grund för standarder och riktlinjer kring utomhusbelysning. – Med mer kunskap kan man ta mer avvägda beslut. Det finns inga lösningar som passar alla situationer, men utifrån de förutsättningar som gäller kan man hitta en väg framåt, säger Maria Nilsson Tengelin. Maria Nilsson Tengelin, fysiker och forskare på RISE. Noggranna studier I projektet »Energieffektiv utomhusbelysning med minskade ljusföroreningar« arbetade Maria Nilsson Tengelin tillsammans med Annika Jägerbrand från Högskolan i Gävle och Alp Durmus från Penn State University, USA. Inom projektet byggdes en testbädd upp på en gång-och cykelväg i ett naturområde i utkanten av Borås i södra Sverige. Under en vecka släcktes de befintliga lamporna och tillfälliga stolpar med armaturer från Fagerhult sattes upp. Armaturerna hade olika korrelerade färgtemperaturer: neutralvit (3000 K), varmvit (2200 K) och orange (1800 K). Varje armatur var försedd med två olika sorters optik, en som gav en bred spridning av ljus samt en skärmad, med mer ljus på vägen och nästan inget på sidorna. Därmed fanns möjlighet att undersöka olika färgtemperaturer och snäv och bred ljusspridning i olika kombinationer. Installationen utvärderades med traditionella markbaserade ljusmätningar och med en nyutvecklad metod där en drönare användes för att mäta hur ljuset spreds upp mot himlen och längre ut i omgivningen. I undersökningen fick femtiosex personer gå längs vägen, och fylla i en enkät om sin upplevelse av ljusmiljön för de olika belysningsinställningarna. Bilden är från Simrishamn, där Fagerhults belysning lyser upp staden. – Deltagarna fick bland annat ange vilken belysning de föredrog, och om de var beredda att göra egna uppoffringar om det gynnar miljön. Målet med projektet var att komma fram till hur man kan mäta mängden ljusföroreningar på ett tillförlitligt sätt, och hur vi kan minska de negativa effekterna av utomhusbelysning, samtidigt som ljusmiljön blir tillräckligt bra för människor, berättar Maria Nilsson Tengelin. Den absoluta majoriteten av deltagarna föredrog det vita ljuset (2200 K och 3000 K) och endast en mycket liten del angav att de föredrog det orange ljuset. På frågan om man kunde acceptera annan belysning av miljö-/energiskäl ökade andelen som kunde tänka sig orange belysning. – Fältexperimentet visade att 1800 K ger sämre synbarhet och upplevelse av trygghet och säkerhet, generellt tyckte kvinnor att miljön kändes mindre säker. Men acceptansen för orange ljus ökar med medvetenheten att man tar större hänsyn till ekologisk påverkan. Quote Block - Maria En ny mätmetodik Nästa samarbetsprojekt handlar om vidareutveckling av metodiken för mätningarna. Målet är att utveckla en ny metod för att bedöma och mäta ljusspill i urbana skyddsvärda miljöer och vattendrag. – Vi tittar på vilka punkter, med vilka parametrar och hur många mätningar man behöver göra för att det ska bli noggrannhet och tillförlitlighet för att bedöma ljusets miljöpåverkan. Projektet handlar också om att definiera vad som bör stå med i en standard. I nuläget mäter man ljuset med fokus på hur det fyller sin funktion för människor – på vägbanan och hur det reflekteras i mötande människors ansikten – och för att det inte skall vara bländande eller störande för människor i omgivningen. Man mäter dock inte spilljus i de geometrier och nivåer som kan vara av betydelse för djur och växter. Grunderna till dagens standarder är satta utifrån gränsvärdena för människors upplevelse men de nya tröskelvärdena behöver relateras till djur och natur. – Många har väldigt goda ambitioner men vi har ännu inte tillräckligt underlag för att tala om hur de ska mäta, eller ens vad de bör förhålla sig till. Det genomförs många ekologiska studier varje år men de är ofta inte utformade så att resultaten kan användas för att planera belysningen. Med nya riktlinjer och en genomarbetad standard skulle vi få bättre förutsättningar, och förhoppningsvis göra stor skillnad, avslutar Maria Nilsson Tengelin. Detta är del två av tre i vår artikelserie om Bioinclusive Lighting - läs del ett här. Nästa gång får vi träffa Henrik Sandqvist, produktchef för utomhusbelysning på Fagerhult, som berättar om hur vi anpassar våra belysningslösningar för att möta behoven hos både människor och djur. Annika Jägerbrand (Högskolan Gävle), Maria Nilsson Tengelin (RISE) och Henrik Sandqvist (Fagerhult).![Mer hänsyn till ekologi med mindre ljus och smartare styrning](https://www.fagerhult.com/cdn-cgi/image/width=540,quality=80,fit=crop,onerror=redirect/globalassets/global/_news/2024/bioinclusive-1/insekter_webb.jpg)